Monographies
Förvarning och samhällshot, Studentlitteratur, Lund 2005.
Skuggor runt Wallenberg. Uppdrag i Ungern 1943-1945, Historiska Media, Lund 2006.
Stockholm som spioncentral, Historiska Media, Lund 2006.
Maskerad front, Det kalla krigets underrättelsehistoria, Historiska Media, Lund 2008.
Edited volumes
Forskningens gråzoner – tillrättaläggande, anpassning och marknadsföring i kunskapsproduktion, Carlssons, Stockholm 2007.
Book chapters and articles
”Pre-empt, balance or intercept? The evolution of strategies for coping with the threat from weapons of mass destruction” in Bertel Heurlin and Sten Rynning (eds.), Missile Defence. International, Regional and National Implications, Routledge, Abingdon 2005.
”Varför slår hotprognoserna så ofta fel?” i Bertel Heurlin och Sten Rynning (red.), Det 21. århundredets trusler, Dansk Institut for Internationale Studier, Købehavn 2006.
”Sweden and the Dilemmas of Neutral Intelligence Liaison”, Journal of Strategic Studies, Vol. 29 Nr. 4, August 2006.
”Silent allies and histile neutrals: nonaligned states in the Cold War” in Vojtech Mastny, Sven G. Holtsmark and Andreas Wenger (eds.), War Plans and Alliances in the Cold War, Routledge, Abingdon 2006.
”In Sweden We Called them Freedom Fighters: Historical and Cultural Aspects of Diverging National Attitudes to Counter-terrorism”, in Dan Hansén and Magnus Ranstorp, Cooperationg Against Terrorism. EU-US Relations Post September 11, National Defence College, Stockholm 2007.
”Gårdagens tankar – framtidens hot. Hur skall vi upptäcka det som inte syns?” i Gemensam säkerhet i en globaliserad värld, Försvarsmakten, Högkvarteret, Stockholm 2007.
”Technology and War – Eternal Dynamics?” i Magnus Christiansson (ed.), Eight Essats in Contemporary War Studies, Military Academy Carlberg, Stockholm 2007.
”De oönskade varningssignalerna – folkmord som underrättelsemisslyckanden, i Johan Dietsch m fl (red.), Historia mot strömmen, kultur och konflikt i det moderna Europa, Carlssons 2007.
Del IV ”Sverige i internationell politik” i Wilhelm Agrell, Helge Ole Bergesen och Willy Østreng, Internationella relationer – i en ny tid, andra upplagan, Gleerups 2008.
De västliga underrättelsetjänsternas slutsatser inför kriget 2003 att Irak utvecklat massförstörelsevapen visade sig vara en total felbedömning. Hur kunde världens ledande underrättelsetjänster med närmast obegränsade finansiella, tekniska och personella resurser åstadkomma detta fatala resultat? Förväntningarna från statsledningarna spelade en viktig roll, men också en likriktning av tänkandet och brist på elementär hypotesprövning.
Västvärldens underrättelsetjänster har sedan andra världskriget rekryterat vetenskapligt skolade personer men byggt upp organisationer som på många sätt begränsat eller direkt motverkat kreativt tänkande. I detta ligger en paradox eftersom de förväntas kunna upptäcka förändringar i hotbilder och göra rimliga bedömningar utifrån ett ofta osäkert och ofullständigt underlag.
Underrättelseanalys är samlingsbeteckningen på detta problemlösande i vetandets utmarker. ”Analys” är i många sammanhang bara ett förskönande beteckning för vidarebefordrande eller sammanställande av tillgänglig information. Men underrättelseanalys kan också vara en komplex verksamhet som syftar till att kartlägga samband eller upptäcka annars osynliga förändringar över tiden. Underrättelseanalysen är tvärvetenskaplig i den meningen att metodvalet styrs av materialet och de frågor man söker besvara med dess hjälp.
Men underrättelseanalysens speciella problem ligger egentligen inte här, i valet och tillämpningen av metoder, utan i det förhållande att klockan alltid tickar. Analytikern kan inte som forskaren passa i frågan om Iraks vapeninnehav med hänvisning till att det behövs säkrare underlag, eller som journalisten hänvisa till vad andra tror utan att själv behöva ta ställning. Beslut skall fattas och bedömningarna måste göras. Någonstans i slutet av processen handlar dessa ofta om intuition – och om tur.
